CryBaby

Typiskt.
När jag kom hem var det som att dra ner en rullgardin.

Den där jobbiga ledsamheten kom över mig. Jag har ingenting att vara ledsen över. Men jag vill inget hellre än gråta ögonen ur mig.

Jag sitter och fingrar på mitt nya Thomas Sabo halsband med ett S och ett M på. Jag köpte det idag. Det är så fint.

Samuels flyg imorse till Prag blev inställt, men dom fick plats på 16:45 planet så han går ombord i skrivande stund.
Jag saknar honom. Jag hade behövt hans varma famn.
Jag vill att det ska gå fort till Söndag kväll och att hans plan hem inte är försenat...

Jag vill inte jobba imorgon...Jag vill inte att det ska skita sig på jobbet. Jag orkar inte få mer skäll.

Jag funderar på vad jag ska hitta på för att avleda min känsla i kroppen men jag kommer bara på sova. Sova sova sova och hoppas att det går över.
Jag avskyr att känna mig ledsen. Det är jobbigt. Jag vill inte ha den känslan.



Jag försöker med musik. Jag hörde en låt idag med Carl Norèn som heter The Anger. Men jag lyssnar hellre på Slicka mig ren med Tant Strul. Och jag byter efter några versrader. Hela tiden. Ingenting passar riktigt?
Jag ska ge mig tusan på att hitta den ultimata låten för min sinnesstämning. NU.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0