Lycka


Enligt talessättet så är man sin egen lyckas smed.
Då gäller det att sålla agnarna från vetet, inse vilka som står i vägen för ens lycka och radera dom ur sitt liv.
Annars kommer man aldrig att kunna uppnå lycka.
För att kunna smida sin egen lycka så behöver man en väl fungerande smedja.

Lycka är ett läskigt ord. Det känns som att när jag uttalar ordet så vill jag snabbt sätta händerna för ögonen och huka mig ner, av rädsla för att få någonting i huvudet.
Lycka är för mig ett starkt ord, precis som kärlek och hat är.
Men jag tror ändå att det är det som jag är. Lycklig. Hur vet jag om jag är lycklig?

Det är så himla härligt att se en snusdosa i kylen när jag öppnar kylskåpsdörren, det är tryggt att ha en sovande person i sängen bredvid mig, att sjunga med i låtarna på radion när man åker bil och jag kan inte sluta att le när jag ser på honom.
Jag är löjlig. En nerkärad fjant.
Och jag har sån tur så det är ömsesidigt.


Igår satt jag ensam och övergiven på Trappan och drack kaffe och tittade på folk. Solen värmde väldigt mycket och jag kände våren smyga sig fram.
Jag längtar efter våren, försommaren och sommaren.
Alla mår bättre när dom får solljus på sig.

Jag längtar till jag och Hanna ska till London. Jag orkar inte ens tänka på vad vi ska vara med om. Ääääääägypten var ju helt...konstigt, så jag har stoooora förväntningar på London med den damen.
Jag älskar att resa. Jag älskar att komma bort ifrån den så välkända vardagslunken. Jag älskar att få nya intryck och möta nya människor.


Och så trivs jag bra som kär.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0